- 30 kg

publicerat i Gravid;
Något som är helt jättesvårt att tro är att Fiona har legat i min mage. Något som är ännu svårare att förstå är sättet hon kom ut på (!). Men det som är mest skumt är att jag nu, sedan dagen hon föddes, har gått ner 30 kg.
 
Det känns liksom detsamma att göra allt. Enda saken som känns annorlunda är att kläderna sitter lösare och jag har fått sortera ut en hel del. För er nytillkomna läsare beror den viktnedgången dels på att bebisen kom ut och lite mer med den. Men sedan påverkas jag på det viset av amningen så det är egentligen inget konstigt i sig. Jag var bara väldigt oförberedd på att jag skulle vara i mtt livs from knappt ett halvår efter en förlossning. (Jag gick upp 16 kg av graviditeten så har gått ner det och 14 till).
 
Nåväl, andra saker jag inte visste om gällande bebisar är att;
 
  • De låter hela tiden. Och då menar jag HELA tiden. Nu har Fiona börjat låta bara ibland men i början minns jag att jag blev nästan irriterad för det aldrig var tyst.
  • Många bebisar är väldigt ofta skelögda när de föds. Det visste jag inte heller och Fiona skelade hur mycket som helst. Trodde först att hon helt enkelt var en sån som skelade, men Robot berättade att det är för att de inte kan kontrollera några ögonmuskler alls.
  • Att ju mer de sover - desto mer sover de! Sömn föder sömn. I början när Fi var som minst fick jag ställa väckaren för att hon inte skulle sova över målen och äta i någon ordning.

Så vi hinner med

publicerat i Everyday, Gravid;
Det blev en tidig promenad idag. Lite senare kommer en kompis över för huseyn, lunch och bebistittning. Hon är för övrigt jättegravid! Ska ha barn vilken dag som helst (om en månad). Det känns som det var eoner av tid sedan jag var det. Jag minns inte ens hur det kändes. Nu var min graviditet väldig enkel, tack och lov. Men jag tycker att man borde komma ihåg det lite mer om man såg ut såhär:
 
Det där är mitt i en värk samma dag som hon föddes. Magen tog aldrig slut, frisyren är hemsk och jag vägde 24 kg mer där än vad jag gör nu. Jag minns ändå att jag kände mig "ganska smidig".. haha.

Minigolf och graviditetstest

publicerat i Canon 7D, Everyday, Gravid;
För ett år sedan fick vi veta att vi skulle få tillskott i familjen. Närmare bestämt den 8/6. Den dagen åkte vi till IKEA och strosade. Sedan på hemvägen åkte vi till Hjo, mest på impuls. Där spelade vi minigolf (Robert vann) och vi pratade om att vi skulle få en bebis och allt som hörde till. Det var så svårt att fatta samtidigt som vi var glada. Vi gjorde om Hjo-svängen, men utan IKEA och att vara gavid den här gången. Ungefär ett år efter det gladabeskedet.
 
Fiona var med i vagnen hela tiden. Antingen sov hon eller tittade på träden. Så hon var ju med sist också, i princip. Fast hon var jätteliten då.
 
Minigolfen gick bättre för min del. Jag vann! Och appropå att vinna. Vi fick besked om att jag var gravid på en söndag. På måndagen eller tisdagen fick vi besked om att vi vunnit budgivningen på vårt radhus. Snacka om två stora saker som var svåra att smälta.
 
Den här herren är väldigt rolig att vara med. Det står 1-1 i minigolfvinster (jag kommer inte ihåg vem som vann i Grekland förra året) så jag har utmanat honom vidare med mer spelande i sommar. Vi får se om han nappar.
 
Hjo ligger precis vid Vättern och det är en grym utsikt från minigolfbanan! Det tar typ en halvtimma att köra hit och på köpet får man Netto och Hem & Hobby.
 
Jag är trots en något stel spelstil ganska bra på minigolf så länge jag är fokuserad. Jag är otroligt blek också men det bjuder jag på.
 
Ett måste när man är i Hjo är hamnen. Jag som är born and raised precis bredvid en sjö gillar vattenkluck och vågskvalp. Här har de en glassbar med något diffusa öppettider. De stänger "sent" eller lite tidigare om det inte är glassväder. Flexibla arbetstider.
 
Det har alltså gått ett år och det är helt sjukt så fort tiden har gått. Ändå känns förra Hjo-svängen på något vis som om det var jättelänge sedan. Och vad mycket som har hunnit hända sedan sist! Nu ligger barnet aldrig still (hon vill vända sig till mage så fort hon får chansen) och babblar/jollrar allt vad hon kan. Hur kan ingenting bli en sån individ på ett år? Det är märkligt.