Bästa kompisen på besök

publicerat i Canon 7D, Everyday, Fiona;
Idag kom min vän och kollega tillsammans med hennes familj och hälsade på. Målet var grillmiddag och semesterplanering, då vi ska åka till Lalandia i Billund tillsammans i sommar. Men för de mindre deltagarna så blev det mest fokus på studsmatta, lek, att springa omkring och äta glass.
De har socialiserat sig ända sedan Fiona föddes men det är först nu de leker tillsammans. Fiona är supertaggad då hon sk få träffa Stella och ryktet säger att Stella också ser fram emot det. Nu antar jag också att de har nått den ålder då de faktiskt leker mer tillsammans, när de är små så handlar det mest om att ingen ska sno ens napp. Vi alla ser väldigt mycket fram emot Lalandia-semestern! Vi var där en gång när Elliot var 3 år och då var det mest fokus på Legoland. Nu ska vi givetvis hinna med det också, men vi lägger krutet på att hinna bada så mycket det bara går!
Och förutom finbesöket har det vart en underbar dag! Sol, värme och lördag, kan det vara bästa kombinationen tro?
Hoppas ni haft en fin dag i värmen! Nu ska jag plocka undan middagen medan Robot lägger barnet, och sedan ska jag försöka göra så lite som möjligt, helst ingenting!

Att rensa i röran

publicerat i Everyday, Fiona;
Den här helgen går till historien i storrensning av hemmet. Först och främst så hade vi bestämt att åka till återvinningen med sånt man inte kan källsortera. Åkte två svängar med en fullproppad SAAB kombi och vi hade ändå mer hemma som vi hade kunnat slänga med, men, i alla fall något.
Sedan köpte vi växasängen och monterade den vilket medförde en smärre katastrof i lekrummet på ovanvåningen. Där låg sängkartong, en halv madrass, Fionas gamla säng och allt annat som fått husera där. Idag kom från ovan min kusin som väntar tillskott i juli och skulle få låna med sig bebissaker. Med henne följde nyss nämnda spjälsäng, badbalja, leksaker med mera med mera. I samma veva så har jag plockat ihop alla barnens ytterkläder som hör vintern till så det åkte upp på vinden. Och eftersom soffan i Fionas rum fick flytta ut så hade vi en möbel för mycket i lekrummet. Den är riktigt skabbig så den passade bra på altanen och tanken är att vi ska ha kryddodlingar på den. Så altanen har fått sig en omgång också. Sedan eftersom jag ändå höll på så rensade jag ur en hel kasse full med badrumsprylar som är slut eller alldeles för gamla. Och en genomgång i Fionans garderob där vi sa hejdå till plagg som det står 86 eller 86/92 på. Och - vi är ändå inte färdiga med allt! Men en bra bit på väg i alla fall.
Under tiden så har Fiona vart med och sidekickat och hon har älskat det. På bilden ligger hon och inspekterar en pytteliten spindel. Hon räckte över skruvar igår när vi monterade hennes säng och om hon inte är medhjälpare så leker hon själv på sidan av och är nöjd med det. Jag tycker det är så himla skönt att hon kan vara med på det här viset nu. Att göra någon typ av fokuserat arbete förut krävde mer ofta leksällskap eller att hon sover, minns att jag ibland önskade mig några timmars egentid hemma för att kunna städa och rensa (att rensa är otroligt tillfredsställande) men nu behövs in det. Och Fiona är så stolt när hon har hjälpt till och får beröm. Lifegoal är som hennes kusin Arvid, han tjoade "jaaaa" när han fick frågan om han ville följa med till tippen och slänga skräp, hehe.
Jag är inte bäst i världen på att leka med barnen eller låtsasfika, men att engagera dem i pågående projekt tycker jag är hur roligt som helst. Även om det såklart tar lite längre tid ibland. Men hittills har Fiona visat stort intresse för att tömma diskmaskinen, riva tapet, bygga säng, sopa och hon vill väldigt väldigt gärna hjälpa till att dosera tvättmedel, klippa häcken och klippa Robot (!), men det får vänta lite till tänker jag.
Har ni tips på andra hushållsysslor som en tvååring kan klara av?

För det onda som inte alltid syns

publicerat i Everyday, Fiona;
Inlägget är ett samarbete med Cuddlings
Fiona göra ofta stor sak i när någon gör illa sig. När en kompis har trillat så pratar hon om det ofta och mycket. Hon förutsätter också att det alltid är en dålig sak, så hon kan bli lite skärrad av den anledningen även om det egentligen inte är någon fara. Vi övar oss hemma genom att konstatera att man kan trilla och att det till och med är roligt ibland! Hon köper väl oftast det men ibland så kommer ledsenheten ändå och hon vill ha tröst.
Cuddlings (eller tröstisar som de heter i Sverige) skickade ett par prover på deras produkt som är ett mjukt litet djur i plåsterformat. Det har alltså ingen egentlig funktion för plåster. Men för en liten tjej som precis trillat så fyller de en stor funktion. Hon tycker i och för att de är roligast att ta av och ta på men hon fokuserar mer på Tröstisen än att hon trillade och det går för det mesta över lite snabbare.
Jag minns själv när jag var liten och vi skrapade upp knäet hemma. Det enda som gällde då var att knata hem till mormor som bor ett par hundra meter bort oavsett hur ont det gjorde eller hur mycket det blödde, för hon hade Bamseplåster! Sedan är jag övertygad om att jag kanske påbörjade promenaden för att hämta hem ett Lille Skutt-bandage i mint condition men glömde av det eftersom det ändå var en bit att gå och mycket annat som tog fokus längst vägen. Men lyckan när det väl satt på plats, sommarlovet var räddat!