Livet med barn

publicerat i Elliot, Fiona;
Bara bilden ovanför är lite typexempel om hur livet med barn är. Det blir liksom aldrig som man tänkt sig eller planerat så det bästa man kan göra är att alltid har mycket tid, aldrig planera i detalj, lära sig att vara flexibel vare sig det hinns eller inte och i många fall agera McGuyver de gånger allt skiter sig. Det har varit bland de största omställningarna för min del, och jag märker att det är först nu på senare tid som jag kan leva i det istället för att bli sönderstressad om jag ska lämna båda barnen, ett bråkar, det andra gråter, jag måste skrapa bilen, hunden som vi inte har har rymt och till råga på allt så har jag glömt något vitalt, typ bilnyckeln eller plånboken (eller mig själv). Lite andra saker som ofta händer är;
  • Helt nya och rena kläder som per omgående får en fläck på sig som inte går bort alternativt att sista rena plagget får sig en omgång smuts så fort det nuddar kroppen.
  • När jag är så trött att jag skulle vilja hamna i koma och precis ska lägga huvudet på kudden och ÄNTLIGEN få sova så vaknar Fiona till. Händer ca 10 gånger av 10 möjliga.
  • Alla dessa tuschpennor i munnen. Ibland tror jag att de består till 60% av hennes födointag.
 
Men, livet är inte bara mat på golvet, tusch på tungan eller störd sömn. Något man får väldigt mycket av som jag aldrig skulle vilja byta bort för allt smör i Småland är;
  • En lördagmorgon framför barnkanalen med en mystrött unge som bara vill kramas så man kan småsova <- Svårslaget
  • Att komma hem och det är en armé (nåja, två stycken) med barn som skriker av glädje och ska kramas och berätta allt som hänt (även om Fiona mest säger "mamma mamma" men ja ni fattar).
  • Stoltheten som värker i hjärtat när de klarar något själv. "Var snel je choklad" skrev Elliot på hans egna världsregler som han tycker är bra. Eller varför inte "lek med nogon som ä en sam". Eller när Fiona gick för första gången och man såg hur hela hennes kropp spratt av stolthet.
 
Så i utbyte mot några sönderstressade vardagssituationer som man ändå glömmer bort sedan så tar jag gärna alla små och stora steg som barnen gör, och som man kommer ihåg för alltid.
Save
Save

Kommentarer :

1:a kommentar, skriven , av Madde / ★ Livet som mamma, lärare och doula i Dalarna ★:

Känner igen mig från tiden med småbarn :)

Svar: Ljuvlig tid, på sina sätt :)
Yohanna af Skovde

2:a kommentar, skriven , av Lisa Karlberg:

Helt sant! Både den jobbiga delen.. och hur mycket det är värt det. Pussar, kramar, bus och skratt. De tillfällena gör att hjärtat växer!

3:e kommentar, skriven , av My Little Crafty Life:

Haha känner igen mig. Torkade golven igår och nu funderar jag på vad meningen med det var..

4:e kommentar, skriven , av MALIN:

Haha men åh, standard... Man får torka golven en hel del med barn! Kram

5:e kommentar, skriven , av Netti Starby:

Jag känner så väl igen allt det där men det är alla mysiga stunder som man minns allra bäst :-D Kramis

6:e kommentar, skriven , av Tilda Barkselius:

Så otroligt fint inlägg!

7:e kommentar, skriven , av Marie:

Hehe så sant båda delarna =, klockrent uppstaplat

8:e kommentar, skriven , av Sandra:

Haha vilket roligt inlägg! Jag håller helt med om att "Var snel je choklad" borde vara en världsregel!

Svar: Eller hur! :)
Yohanna af Skovde

9:e kommentar, skriven , av radhuslivet.se:

Igenkänningsfaktorn är hög! ;)

10:e kommentar, skriven , av Jasmine:

Ett så fantastiskt inlägg! Bilden säger så mycket och dina skrivna ord känns så ärlig och äkta. Trots mat på golvet, ständiga vändor till tvättkorgen och trötthet är det fint att du också ser de värdefulla stunderna som ett hem med barn genererar.
Kram

Svar: Tack! :)
Yohanna af Skovde

11:e kommentar, skriven , av AnixNilsson:

Jag kan inte mer än hålla med, svett och tårar blir så lätt bortglömda, när de allt annat de gör ger minnen för livet! <3

Svar: Men eller hur! :) <3
Yohanna af Skovde

12:e kommentar, skriven , av Amanda Jona [SPONTAN]:

Alltså åh så fint inlägg, "Var snel je choklad" borde vara allas motto!

Svar: Världen skulle vara SÅ mycket bättre då :)
Yohanna af Skovde

Kommentera inlägget här :